Hur är det att vara lärare åt lärare, och då menar jag lärare på universitet och högskolor? Hur gör vi lärare när vi går kurser i högre utbildning? Gör vi så som vi själva anser att studenter bör göra dvs följer instruktioner, gör inlämningar i tid och betraktar obligatoriska lärtillfällen som just obligatoriska? Eller gör vi lite som vi själva vill?

Att vårda sjukvårdspersonal är ju ofta sådant som känns lite extra tungt som vårdpersonal och jag undrar om det är samma för lärare på akademiska kurser som riktar sig till kollegor?

Att vara vårdpersonal och vårdas är också lite knepigt. Samtidigt som man är patient och har en massa tankar och rädslor som man vill ha stöd med så är man ju också vårdare och känner en lojalitet med de som vårdare en. Inte kan man ringa och be om hjälp just runt lunchtid när man vet att det är så körigt på avdelningen? Eller kan man det?

Jag gissar att den här känslan kan delas även av andra yrkesgrupper. Att vara snickare och leja bort att bygga sitt uterum, hur är det? Är man extra petig och synar noga eller accepterar man lite slarv? Sånt slarv man själv hade gjort om man byggt samma sak åt någon annan?