Blog Image

Disputeradsjukskoterska

Om bloggen

I bloggen skriver jag om om hur livet ter sig efter disputationen, mitt arbete i den kliniska vården, hur det är att arbeta inom utbildningsverksamhet, om vårdvetenskap, och andra angelägna ämnen inom vårdområdet

App, app, app – hot mot folkhälsan?

Hälso- och sjukvård, Uncategorised Posted on Thu, January 23, 2020 23:29:39

Idag råkade jag genom en bekant på en app som utgav sig för att kunna mäta blodtryck och puls genom att skanna av fingeravtrycket. Spännande och intressant på alla sätt. Man undrar hur de tänker sig att detta skulle gå till? Vad skulle tekniken bakom detta vara? Nåja, vi var tre personer som alla provade och alla fick vi ganska lika mätvärden. Min puls angavs vara 78 och jag räknade den själv till 66. Inte så precist. Vi hade alla blodtryck på mellan 120-130 systoliskt och 65-78 diastoliskt och våra pulsar låg alla runt 75, enligt appen då alltså.

En av oss hade just fått sitt blodtryck uppmätt till 170/105 med en certifierad blodtrycksmätare. Inte så värst nära det appen mätte alltså. Jag undrar i mitt stilla sinne över värdet med en app som visar värden med så stora fel. Tänker man i ett större perspektiv så skulle en app som denna kunna vara ett reellt hot mot folkhälsan. De som använder den kan ju tro att värdena faktiskt är sanna och då gå runt och tänka att de har fina värden som inte signalerar någon anledning till oro. Det är ju faktiskt allvarligt! Obehandlade höga blodtryck är ur ett befolkningsperspektiv den farligaste riskfaktorn för stroke och den som det är mest viktigt att behandla.



Jag känner mig asymmetrisk

Hälso- och sjukvård Posted on Thu, January 23, 2020 23:19:14

Jag har arbetat länge inom strokevården men det här är första gången jag hör en patient ge en beskrivning av att känna sig asymmetrisk, i ansiktet. Ja ingen patient har någonsin beskrivit en inträffad stroke som en känsla av asymmetri. Jag inser att känslan patienten beskriver säger något intressant om upplevelsen man kan ha av en förändrad kropp.

Jag försöker känna in om jag överhuvudtaget kan känna hur mitt ansikte känns, alltså inte genom att känna på det med min hand utan genom att försöka uppleva någon viss del, men jag misslyckas. Jag känner inte mitt ansikte. Det bara är. Visst, om jag höjer ögonbrynen känner jag att det rör sig, men om jag försöker “känna” mina kinder så … nej jag gör inte det. Delar av kroppen som gör ont, dem vet jag ju att de känns. Slå i din lilltå så vet du tydligt att du har en, men när jag försöker känna min lilltå när jag bara sitter helt stilla och foten inte vilar mot något, nix! Kanske är det det som är poängen i hans uttalande, att han helt plötsligt har en förändrad känsla i ansiktet, ja eller snarare att han känner den sidan av ansiktet. Spännande!

Och för den som undrar, är det en patient som kan känna igen sig i min beskrivning? Ja det är det, men det är en person som gärna delar sin upplevelse så här.



NNT – vad är det?

Hälso- och sjukvård Posted on Thu, January 16, 2020 22:32:58

NNT står för Number needed to treat och kan översättas till »antal patienter som måste behandlas«. Det betyder uttryckt lite annorlunda det antal patienter som behöver behandlas för att något definierat, en händelse som t.ex. död, skall undvikas. NNT är ett mått som ofta används inom medicinsk forskning för att beskriva effekten av en behandling eller ett arbetssätt.

Ett NNT på 6 betyder att man behöver behandla 6 patienter för att undvika att utgången för en av dem blir dålig. NNT som är under 10 anses ofta ge en god kostnadsnytta. NNT för trombolys är 4-5 om behandling ges inom en timma medan NNT ökar till 8-10 om den ges efter 3 timmar dvs en fördubbling i tidsfördröjning till behandling dubblar antalet patienter som behöver behandlas för ett gott utfall. För den relativt nya behandlingen trombektomi är NNT 2 vilket är mycket lågt värde. Det innebär att bara två patienter behöver behandlas för att ge ett gott utfall.



Fler trombektomier! – uppdaterade riktlinjer vid stroke

Hälso- och sjukvård Posted on Thu, January 16, 2020 22:08:53

Idag kom de uppdaterade riktlinjerna för stroke från Socialstyrelsen. Det som innebär den största förändringen är att fler ska ges trombektomi dvs kirurgiskt avlägsnande av propp i hjärnans kärl och för att möjliggöra detta krävs också att fler patienter undersöks med perfusionsdatortomografi. Här kan du läsa om de nya riktlinjerna i Dagens medicin:

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2020/01/15/fler-ska-fa-trombektomi-vid-stroke/



Inget bråttom … inför remissrunda

Hälso- och sjukvård Posted on Mon, January 13, 2020 23:02:50

I arbetet med den personcentrerade och sammanhållna vårdkedjan är det dags för inlämning inför första remissrundan med deadline i natt. – Kan du ordna med x och y … fick jag ett mail sent igår kväll. Eftersom jag tydligen också hade min mail öppen, en sen söndagskväll, så nåddes jag av frågan och insåg att det bästa var att ta tag i det direkt.

Idag har mailkorgen gått varm med alla mail som har bollats fram och tillbaka. – Har någon använt x? – Ja, det har jag gjort! – Ska den vara med eller tas bort? den kan vara med svarar någon. Aktiviteten är febril in i det sista.



Namnbyte som ger merjobb

Hälso- och sjukvård Posted on Wed, January 08, 2020 23:35:39

Sveriges Kommuner och Landsting har bytt namn till Sveriges Kommuner och Regioner, förkortat SKR då allt fler landsting går samman till regioner. Namnbyte genererar dock både kostnader och merjobb. På SKRs kontor hade de hunnit byta namn på entrén men inne i huset var det gamla namnet kvar på många ställen.



SVF blir …PoSV?

Hälso- och sjukvård Posted on Wed, January 08, 2020 23:32:32

Igår var jag på det första mötet om SVF eller som man beslutat att kalla alla standardiserade vårdförlopp som rör “icke-cancer” nämligen personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp. Inte var sig kort eller lätt och ska det förkortas PoSV? Ingen visste. Klumpigt att släpa på är det i alla fall och enbart “vårdförlopp” ska användas där det är möjligt.



Möte på tisdag?

Hälso- och sjukvård Posted on Fri, January 03, 2020 16:26:10

Kan du vara med på mötet om SVF på tisdag (idag är det fredag)? Den här frågan damp ner i min inkorg idag efter lunch. Ren tur att jag inte hade något bokat där, så det går bra. Sån tur har man inte ofta skulle jag vilja påstå. Det blir alltså en tur till huvudstaden på tisdag.



Nationellt uppdrag för SKR – arbete med SVF stroke

Hälso- och sjukvård Posted on Fri, December 27, 2019 17:36:34

Jag har fått ett nationellt uppdrag från SKR att arbeta med SVF för sjukdomen stroke på 10 % under år 2020. SKR är en uppdatering av SKL – Sveriges kommuner och landsting till Sveriges kommuner och regioner då alltfler landsting nu gått samman till regioner.

Vad är då SVF? Det är standardiserade vårdförlopp och du kan läsa mer om det via länken nedan.

https://skr.se/tjanster/merfranskr/bloggarfranskr/vardbloggen/artiklar/standardiseradevardforloppettstegmotmerjamlikvard.28199.html

Syftet med standardiserade vårdförlopp är att öka jämlikheten, effektiviteten och kvaliteten i vården. Sedan tidigare har cancervården getts standardiserade vårdförlopp och nu har man kommit överens om att tio sjukdomar/tillstånd ytterligare ska omfattas och det är: hjärtsvikt, höftartros, kritisk ischemi, KOL, osteoporos, reumatoid artrit, schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, sepsis, stroke samt utredning av kognitiv svikt och demenssjukdomar standardiserade vårdförlopp under 2020.

Jag ser verkligen fram mot att få vara med och ta fram de vårdförlopp som hela Sveriges strokevård ska arbeta med framöver. Jag är hedrad över att ha fått uppdraget och ser med spänning fram arbetet med det.



Friskvårdsbidrag – ojämlikhet i vården

Hälso- och sjukvård Posted on Fri, December 27, 2019 17:22:12

Ojämlikhet i vården brukar oftast handla om att vården ser olika ut för olika patientgrupper eller patienter men det kan också handla om ojämlikhet för vårdpersonalen. För det senare finns tyvärr inga lagar men orättvist kan det ändå vara.

Vårdförbundet har kartlagt friskvårdsbidraget i Sverige till personal i alla sjukvårdsregioner och sett att det ser väldigt olika ut. Allt från 400 kr/år till 5000 kr/år förekommer. Det kan också vara olika regler som gäller för personal som arbetar i direkt patientvård och de som arbetar administrativt t.ex. på regionkontor.

Kunskapen om reglerna för friskvårdsbidrag verkar också vara varierande i regionerna där regler för friskvårdsbidrag rörts ihop med naturaförmåner som rör friskvård. Så här säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverkets rättsavdelning. “Att vissa regioner erbjuder de anställda att träna gratis på de egna anläggningarna är inte att betrakta som ett friskvårdsbidrag, utan som en naturaförmån. Ett friskvårdsbidrag är, enligt Skatteverket, alltid en summa pengar som de anställda själva får välja hur de ska använda.” Du kan läsa mer om detta nedan.

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/december/friskvardsbidraget-inte-lika-for-alla-i-uppsala/

https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2019/december/har-ar-friskvardsbidraget-storst–och-minstny-sida/



Ordnat införande – vad är det?

Hälso- och sjukvård Posted on Wed, December 18, 2019 23:58:15

Ordnat införande är ett sätt att snabbt och på bred front introducera nya läkemedel och metoder i vården. De läkemedel/metoder som väljs ut för ordnat införande får en introduktionsfinansiering för att täcka de extra kostnader som införandet för med sig. På så sätt kommer det nya snabbare patienterna tillgodo än om man ska vänta tills det finns en finansiering genom den vanliga budgeten.

Bland de nya läkemedel och metoder som kommer fram prioriteras de som ger mest nytta för patienterna till ordnat införande. Nytta för patienterna är i det här sammanhanget sådant som förbättrad hälsorelaterad livskvalitet och en ökad överlevnad. I denna värdering ingår etisk analys.

Med ett ordnat införande får alltså kliniken extra medel för varje insats som ingår i det ordnade införandet, vilket möjliggör snabbt införande. Som motpol till detta finns det som kallas oordnat införande. Det är när vården beslutar att införa nya behandlingar eller läkemedel som de inte har budgeterade medel till. Om det man inför bara rör ett fåtal personer per år eller är billigt att införa är detta mindre problematiskt. Är det något som bör komma många personer till del eller är mycket kostsamt är det värre. Oordnat införande kan då snabbt spränga årets budget.

Trombektomi vid stroke är en sådan behandling som under senare år ingått i det ordande införandet. Varje sådan behandling kostar verksamheten stora summor och utan ett ordnat införande hade vi inte haft en så stor andel trombektomier efter stroke som vi har idag.



Hälsoångest – nytt begrepp för gammalt fenomen

Hälso- och sjukvård Posted on Mon, December 16, 2019 23:58:11

Idag hörde jag ordet hälsoångest eller hälsooro för första gången. Det är tydligen ett modernt uttryck för fenomenet som förut kallades hypokondri. Ibland tycker jag att byte av ett uttryck mot ett annat som titeln städerska som byttes till hygientekniker ter sig mest som kosmetika men i det här fallet tycker jag bytet är bra.

Hypokondri ger klara vibbar mot något som är lite förklenande medan uttrycket hälsoångest faktiskt ger en mer exakt beskrivning av vad det handlar om, nämligen en ångest över den egna hälsan.

Andra lyckade byten av uttryck är begreppet emotionell inkontinens som användes inom strokeområdet när jag började arbete med stroke och som numera heter affektlabilitet. Inkontinens ger också en mer negativ bild av att vara drabbad än labilitet gör. Ibland är förnyelse alltså bra.



Regional strokedag december 2019

Hälso- och sjukvård Posted on Thu, December 12, 2019 23:59:33

dag var det regional strokedag i Göteborg. Ämnena för dagen var bland annat standardiserade vårdförlopp (SVF) och utökat trombektomifönster. Som vanligt var det Lars Rosengren som är ordförande i det regionala strokerådet som höll i dagen.

Under eftermiddagen pratade både två kuratorer från SU och en sexolog från Skaraborgs sjukhus i Skövde om sina respektive områden och de gjorde det väldigt bra! Synda att det var ett decimerat antal deltagare idag mot hur det brukar vara.



Äntligen färdiga – PM

Hälso- och sjukvård Posted on Thu, December 12, 2019 00:33:48

Idag blev vi färdiga med såväl de lokala riktlinjerna för vård vid stroke och TIA som appendixet och foldern “Rädda hjärnan”. Det har varit ett riktig långdraget arbete så det känns skönt att nu kunna lägga in det reviderade PM:et i Barium.



Mässling – vikten av vaccination

Hälso- och sjukvård Posted on Tue, December 03, 2019 23:53:00

På Samoa pågår just nu ett allvarligt utbrott av mässling. Skolor liksom myndigheter har stängts för att stoppa utbrottet och massvaccinationer har inletts för att få bukt med utbrottet.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/myndigheter-stangs-pa-samoa-for-att-stoppa-masslingsutbrott

Mässling är en barnsjukdom och en av de mest smittsamma sjukdomarna som finns. De flesta som drabbas är barn och det är också de som i störst utsträckning drabbas så svårt att de avlider. Sjukdomen i sig kan vara allvarlig och leda till döden men har också både följdsjukdomar och komplikationer som är allvarliga. Av den anledningen är det alltså viktigt att vaccinera barn mot mässlingen.

På Samoa har 3728 personer smittats sedan i slutet av oktober, dvs på bara ca sex veckor och av dessa har 53 dött. Dödligheten hos de smittade ligger på ca 1,5 procent. Samoa har en befolkning på ca 200 000 personer och om man översätter dessa siffror till Sverige så skulle det motsvara att drygt 185.000 personer insjuknat och nästan 2800 dött.

För att vaccinationer ska ha en god effekt ur ett befolkningsperspektiv behöver vaccinationsgraden i ett land vara god. När den sjunker under en viss nivå blir skyddet i befolkningen som grupp inte särskilt bra. Vaccinationsgraden för mässling i Samoa är bara runt 35 % medan det i Sverige är en täckningsgrad på ca 95 %. På Samoa har man i massvaccinationen vaccinerat ca 57 000 personer, dvs mer än en fjärdedel av befolkningen. För Sveriges del skulle det motsvara vaccination av 2,5 miljoner personer. Det är en oerhörd insats som gjorts men den har tyvärr ännu inte fått bukt med utbrottet. Antalet insjuknade har femfaldigast och antalet dödsfall har niofaldigast senaste tiden. Läget är alltså mycket allvarligt.



Ojämlik hälsa – finska invandrare

Hälso- och sjukvård Posted on Tue, November 19, 2019 23:43:51

Idag har det i media tagits upp att personer som kom från Finland som arbetskraftsinvandring under 1960-70-talet pensionerats tidigare än personer födda i Sverige. Orsaken anges vara att dessa personer arbetat med tyngre jobb både i tillverkningsindustri och i vården. Därigenom har de alltså slitits ut mer än jämnåriga personer med svenskt ursprung.

Jag funderar över om vi kommer dra lärdom av detta för dagens situation i Sverige?



WebbSKU på Västkom

Hälso- och sjukvård Posted on Fri, November 15, 2019 23:11:17

Igår presenterade jag WebbStrokekompetensutbildningen på Västkom konferensen om de reviderade riktlinjerna för vård vid stroke. Deltagare var personal från Västra Götalandsregionens 49 kommuner.

Intresset för utbildningen var stort och deltagarna som var där antog utmaningen att försöka utbilda fler i WebbSKU än strokeenheterna gör. Om alla kommuner i VGR skulle starta en egen WebbSKU skulle det räcka med att de utbildade 10 deltagare vardera för att lyckas med det. Det är ju på inget sätt en orimlighet!



Ett syskon till WebbSKU?

Hälso- och sjukvård Posted on Thu, November 14, 2019 00:03:55

Tänk dig en webbaserad utbildning om stroke som riktar sig till patienter och närstående. Den består av filmade föreläsningar om ämnen angelägna för såväl den som drabbats av stroke som deras närstående. Utbildningen finns fritt tillgänglig på nätet och experterna inom stroke-området i Sverige har gjort filmerna.

Visst låter det som en lillebror som WebbSKU skulle kunna ha och dessutom vara stolt över. Visst får man drömma ibland …



Kraschande datorer i VGR

Hälso- och sjukvård Posted on Mon, November 11, 2019 22:52:19

Under föregående vecka var det stora antal datorer som kraschat i Västra Götalandsregionen en riksnyhet, ja en lokal nyhet också såklart. Skaraborgs sjukhus chefläkare Christer Printz intervjuades om de 300 datorer som kraschat vid Skaraborgs sjukhus och menade att det inte var något stort problem just i dessa verksamheter. Trehundra datorer är självklart många men sjukhuset har betydligt fler än så. På just den avdelning där jag arbetar meddelade vår IT-ansvariga sjuksköterska att vi bara har en sådan dator som varit berörd. För just vår verksamhet är det alltså helt klart inget stort problem.

Att det inte är problematiskt för vare sig vår enheter eller flera andra på sjukhuset är såklart bra men det förtar inte problemet. Västra Götalandsregionen har gått ut med att de planerar för utbyte av hårddisken för alla datorer av denna modell vilket totalt uppgavs vara 17 000 datorer! Då är det ett stort problem även om enskilda verksamheter klarar sig hyfsat.

Under föregående vecka var problemet så stort och kraftigt eskalerat att flera sjukhus i VGR till och med gick upp i stabsläge vilket du kan läsa om här: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/K3XkoX/sjukhus-i-stabslage-nar-datorer-kraschar

Nu verkar ändå problemet vara under kontroll och flera sjukhus har kunnat dra tillbaka stabsläget. Att hitta orsaken till problemet står nu högt på listan liksom att dels fixa redan kraschade datorer och börja byta hårddiskar på datorer som ännu är hela innan de också kraschar. Hur lång tide det kommer att ta har angetts vara lite osäkert men bedömningen är att det inte kommer vara löst under 2019 i alla fall.



Att göra “för mycket” gott

Hälso- och sjukvård Posted on Wed, November 06, 2019 22:41:56

Kan man vara så ivrig att göra gott att man gör för mycket? Kan ivern att skapa en vård som är konfliktfri göra att man målar in sig i ett hörn där situationen blivit ohållbar? Kan man vara för mån om att skapa kontinuitet att det blir svårt för personalen att orka?

Svaret på alla dessa frågor är alla JA, så kan det faktiskt vara. Det som fungerar under en kortare och avgränsad tid kan bli alltför svårt att leva upp till i längden och kan faktiskt till och med skapa ohälsa för vårdarna. Man vill så gärna göra gott och lovar att försöka tillmötesgå men löftet om att försöka blir till ett löfte där man lovat att lyckas och så har man skapat en vård som inte är hållbar utifrån ett personalperspektiv.

Om vårdens främsta resurs, dess personal inte orkar, då finns inte förutsättningar för att bedriva verksamheten. Det gäller alltså att tänka lite längre än bara i nuet för att skapa hållbarhet.



Next »