I Sverige är det inte så vanligt att vi gör studier inom vårdområdet där vi klassificerar människor utifrån etnicitet medan detta inte alls är ovanligt i studier från USA. Resultatet redovisas ofta uppdelat på “white” eller “kaukasian”, “afro-american” och “hispanic” nästan på ett lika naturligt sätt som vi använder könstillhörighet eller ålder som vanliga sätt att dela upp populationen på.

Ibland kan jag se att detta kan vara motiverat då det inte sällan finns skillnader mellan dessa olika grupper, skillnader som kan vara viktiga för vården att ha koll på. Jag läste just en studie där man med utgångspunkt i data som visat att mortaliteten efter stroke var 21 % högre för “afro-americans” än för “whites” genomfört en intervention för att se om detta kunde påverkas genom en förändrad kost. Tidigare studier för att försöka påverka hade gjorts med fokus på sänkning av blodtryck.

https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/circ.140.suppl_1.16318?utm_campaign=sciencenews19-20&utm_source=weekly-sn&utm_medium=email&utm_content=phd12-4-19&j=71711455&sfmc_sub=170446681&l=7991033_HTML&u=624349354&mid=10171707&jb=0

I studien fick frivilliga under en fem-veckorsperiod äta en “low-sodium, low-calorie, zero cholesterol, non-dairy vegetarian diet” dvs en vegetarisk och mjölkproduktfri, kolesterolfri lågkaloridiet med lågt saltinnehåll. Med de förändringar som detta ledde till i deras riskfaktorer beräknades att risken skulle kunna minska med 19 % under en tioårsperiod, dvs att den kvarvarande ökade risken bara skulle bli 2 %. Resultatet måste verifieras i större studier men ger ändå intressanta tankar.

Om vi inte delar populationen utifrån faktorn etnicitet kan vi inte vare sig fånga en sådan skillnad som man sett och gett upphov till den här studien i USA eller försöka hitta sätt att skapa goda interventioner för berörda grupper.

Jag bara funderar över dieten. Det är ju ganska mycket som uteslutits. Inget kött, inga mjölkprodukter, inga ägg, få kalorier och lågt saltinnehåll. Om en diet i syfte att påverka riskfaktorer ska lanseras måste den ju också vara möjlig att följa. Nu uppgavs i och för sig följsamheten till 93 % men då ska man komma ihåg att testpersonerna bara följde den i fem veckor och att de dessutom fick den mat de skulle äta levererad till sina hem. Det var alltså extra enkelt för dem att följa dieten och dessutom var ju maten gratis eftersom det var en studie.